Termometern har ett centrum, 0-punkten. Alla temperaturangivelser hänvisar till 0-punkten. Det kan vara så eller så många grader ovanför 0-punkten eller så eller så många grader under 0-punkten. Man kan inte ange en temperatur utan att referera till 0-punkten.
Det är på samma sätt med världshistorien. Den har ett centrum, en 0-punkt. Alla händelser som någonsin inträffat anges i förhållande till denna 0-punkt. Antingen är det så eller så många år före 0-punkten, eller också är det så eller så många år efter 0-punkten. Det går inte att göra en tidangivelse, utan att referera till denna händelse. Denna händelse är naturligtvis Jesu födelse, världen viktigaste händelse.
Varje gång vi skriver ett SMS eller ett mejl så bekänner vi Jesus, antingen vi känner honom eller inte. För på varje SMS eller mejl så kommer det att stå hur många år efter Jesu födelse som du skriver ditt meddelande.
Ditt personnummer är en bekännelse av Jesus. Det talar om hur många år efter Jesu födelse som just du föddes.
Till och med de som är mest ateistiska bekänner Jesu födelse. Den gamla Sovjetregimens dagstidning Pravda (som betyder sanning) hade högst upp på första sidan i varje nummer ett datum som talar om hur många år sedan det var som Jesus föddes. Det kan till och med vara så att det enda som verkligen var sant i Pravda var datumangivelsen, bekännelsen av Jesu födelse.
Detta är historiens centrum. Man kan inte tala om någon annan händelse i världshistorien utan att hänvisa till Jesu födelse.
Men vad hjälper det mig om Jesus är centrum i hela världshistorien, men inte får vara centrum i mitt eget liv? Vilken plats får Jesus i ditt och mitt liv? Är han det där lilla extra som vi kan tänka på om vi får tid över? Är han den där livbojen som jag kan ta till i yttersta nödfall, då livet faller i bitar? Ser vi Jesus som den som ska tillgodose mina behov? Är Jesus som jultomten som vi bara kommunicerar med genom vår önskelista då vi vill ha presenter?
I stället för att vara fokuserade bara på vad vi kan få av Jesus, borde vi kanske fråga efter Hans önskelista i våra liv och kanske fråga: Vad vill du att jag ska göra för dig i dag? (Varning: Han svarar normalt på sådana frågor). Vad vill du att jag ska göra med mitt liv? Hur vill du att jag ska leva? Hur vill du att jag ska agera i den här situationen?
Vi ber kanske dagligen i Fader Vår: "Låt din vilja ske". Men det kanske är tillräckligt många som ber den bönen. Nu behövs det människor som inte bara ber att Guds vilja ska ske, utan också är villiga att göra Guds vilja. För Guds vilja sker inte av sig själv.
Det är advent. Jesu ankomst. Låt oss välkomna Jesus, inte bara som det lilla barnet som föddes långt borta för länge sedan, utan låt oss välkomna Jesus som Herre i våra liv. Jag tror att det är människor som gjort Jesus till Herre i sina liv, som gjort Jesus till centrumpunkten som allt annan cirklar kring, jag tror att det är sådana människor som kommer att förvandla männsikor, samhällen, ja hela jorden. Det är sådana människor som kommer att vara bönesvaret på bönen: "Låt din vilja ske på jorden, som den sker i himlen"
__________________________________
Bloggpredikan den andra advent 2008
peppebaron